Inför valet 2014: Skatter

Detta är det tredje blogginlägget av fem som ska behandla olika politiska frågor. Dessa inlägg släpps med jämna intervall fram till valdagen 14 september. Frågorna jag behandlar är på ett eller annat sätt viktiga för mig. De flesta av dem har dessutom väckt stor debatt mellan partierna. Dagens blogginlägg har ämnet skatter.

 

Bakgrund

Skatter är statens, landstingens och kommunernas sätt att ta betalt av oss medborgare för alla de tjänster som de levererar, såsom sjukvård, skola, vägar, polisväsende, post och äldreomsorg. I Sverige betalar vi skatt efter inkomst; ju mer en människa tjänar, desto mer skatt betalar hon. Vi har även en så kallad progressiv skatt, det vill säga att det om en människas inkomst överstiger vissa nivåer, ökar andelen av inkomsten som ska betalas i skatt. Ett annat system som ofta nämns i debatter är platt skatt. Till skillnad från vad många tror handlar det inte om att alla ska betala lika mycket skatt i kronor räknat, utan att alla betalar en lika stor andel av sin inkomst.

Skatteverkets webbplats kan läsas att på en inkomst om 8 300 kr/månad ska 13 % eller 1 100 kr betalas i skatt; på en inkomst om 25 000 kr/månad ska 23 % eller 5 700 kr betalas; på en inkomst om 42 000 kr/månad ska 29 % eller 12 000 kr betalas; på en inkomst om 83 000 kr/månad ska 43 % eller 36 000 kr betalas. Om en platt skatt på 23 % (den nivå de flesta idag betalar) skulle tillämpas skulle det innebära att den som tjänar 8 300 kr/månad skulle betala 830 kr mer i månaden i skatt, medan den som tjänar 83 000 kr/månad skulle betala 17 000 kr mindre i månaden.

Skatter kan grovt delas in i tre kategorier. Dessa är

  • skatter på arbete
  • skatter på ägande, såsom fastighetsskatt, bilskatt, förmögenhetsskatt och diverse skatter på kapitalinnehav
  • skatter på konsumtion, såsom tobaksskatt, alkoholskatt, bensinskatt och moms

 

Varför är den här frågan viktig för mig?

Skatt är någonting som berör oss alla. Alla betalar skatt, men alla får också del av de tjänster som betalas av skatten. Det är ett mycket viktigt instrument för att jämna ut skillnader mellan människor med stora behov och människor med lite mindre behov. Frågan är dock hur vi ska balansera en hög servicenivå från samhället och att ge människor frihet att disponera över sina intjänade inkomster.

 

Vad tycker riksdagens partier?

Skatterna är en av de frågor där skillnaderna mellan partierna (eller åtminstone blocken) är som störst. Allianspartierna (Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna) vill sänka skatter på arbete och i viss mån också ägande. Deras motivering är att genom att göra det billigare och mer lönsamt att arbeta, kommer fler att både vilja arbeta mer och kunna arbeta mer, i och med att det blir billigare för företag att anställa. Fler människor i arbete innebär fler som betalar skatt, vilket i sin tur innebär mer skatteintäkter att fördela till samhällstjänster som kommer alla till del.

De rödgröna (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet) vill däremot höja i princip alla skatter, eller i alla fall inte sänka dem. Mest positivt till skattehöjningar är Vänsterpartiet som anser att för att samhället ska kunna bibehålla en hög servicenivå måste samhället öka sina skatteinkomster. De rödgröna tror inte att sänkt skatt ökar antalet människor i arbete. Däremot gynnar det de som redan har gott ställt, menar de. Sverigedemokraterna vill sänka skatten för pensionärerna och införa ett femte jobbskatteavdrag. I skattefrågor är de därmed närmare Alliansen än de rödgröna. Även Kristdemokraterna vill sänka skatten för pensionärerna.

 

Mina egna åsikter

Jag har en funktionsnedsättning och jag behöver personlig assistans. Det kostar mycket pengar: år 2012 uppgick de totala kostnaderna för assistansersättning till 26 miljarder kronor. Jag är därmed väl medveten om vikten av ett fungerande skattesystem som kan tillgodose mina och alla andras behov. Däremot är jag inte övertygad om att det bästa sättet att skaffa höga skatteinkomster till samhället är att höja skatterna, i alla fall inte generellt.

En lägre skattesats kan i vissa fall leda till ökade skatteintäkter, eftersom om det blir mindre lönsamt att arbeta, kommer vi att arbeta mindre. Därför är jag för en låg skatt på just arbete. Hur låg kan jag inte svara på. Jag vill absolut inte att samhällets servicenivå minskas i någon större omfattning. Jag håller med den folkpartistiske riksdagsledamoten Gunnar Andrén om att det är bättre för ett lands ekonomi att höja skatten på konsumtion än på arbete.

Jag ogillar skatt på ägande. Inte heller skatt på kapitalinkomster är bra, tycker jag. Som jag uppfattar det är skatt på ägande (kapital, fastigheter, fordon och så vidare) ett sätt att dels omfördela resurser från de som har stora tillgångar till de som inte har det, dels öka omsättningen av pengar så det inte finns en mängd kapital som inte gör någon nytta. Det finns dock flera problem med skatt på ägande.

  • Först och främst anser jag att det är det principiellt fel att beskatta ägande, eftersom det leder till dubbel- eller trippelbeskattning. Tänk dig två personer, Albert och Beatrice. Båda har lika stor inkomst. Albert tycker om att gå på bio, så han spenderar de pengar som blir över på det (alltså konsumtion). Han betalar först skatt på sin inkomst, sen betalar han skatt i form av moms på sina biobesök. Beatrice sparar sitt överskott varje månad för att ha råd att göra en jorden runt-resa (också konsumtion). Hon köper fonder för ett fast belopp varje månad. Innehavet av fonderna beskattas, även fast hon inte säljer dem. När hon efter ett par år (och några beskattningar) väljer hon att sälja sina fonder för att kunna göra sin resa. Hon skattar då först på vinsten hon gör av försäljningen, sen skattar hon i form av moms på resan. Beatrice beskattas alltså hårdare för att hon är duktig att göra som man får lära sig i skolan: sparar.
  • Det finns många människor, främst äldre, som äger villor som har stigit kraftigt i värde. Därmed har deras fastighetsskatt höjts, samtidigt som de kanske har en knaper pension. Att sälja villan och flytta till en hyres- eller bostadsrätt skulle dels vara emotionellt och fysiskt ansträngande, dels kanske inte minska månadskostnaderna (speciellt om huslånet är avbetalat). Då befinner dessa människor sig i en situation där de har ett stort kapital i form av villan som de inte kan göra sig av med, men som kostar dem skjortan fastän deras inkomst inte alls är stor.
  • Svenska hushåll är mycket skuldsatta. Att bestraffa sparande ter sig för mig bakvänt. Vi borde premiera sparande och ägande, jämfört med slösande och belåning.

Angående skatt på kapitalinkomster, det vill säga ränteinkomster, aktieutdelningar och så vidare, anser jag att höjda nivåer som gör det dyrare och mindre attraktivt att investera i Sverige bidrar till att flytta kapital ut ur Sverige. Vem tjänar på att landet får mindre investeringar och därmed mindre skatteintäkter?

Till sist det jag nämnde som hastigast i förra blogginlägget i denna serie, nämligen att jag hellre vill se att platt skatt än progressiv skatt ska tillämpas i Sverige. Jag har några anledningar.

  • Det känns inte rättvist att en människa med hög inkomst som redan betalar mycket i skatt (i kronor räknat) ska betala ännu mer (en högre procentsats). Den personen bidrar ändå mycket till samhället.
  • Om en människa tjänar mindre och mindre på att anstränga sig och arbeta mer, minskar hennes incitament att arbeta. De flesta yrkesgrupper förlorar ekonomiskt på att studera på högskolan, jämfört med att börja arbeta i samma bransch direkt efter gymnasiet. Det är antagligen en stor förklaring till varför Sverige har brist på specialistsjuksköterskor såsom barnmorskor; det lönar sig helt enkelt inte att studera vidare.

Det vore en bättre lösning att ha platt skatt tillsammans med väl avvägda grundavdrag för att se till att människor med de allra lägsta inkomsterna klarar sig ekonomiskt.

Kommentera