Skillnad i beskattning av investeringssparkonton och vanliga depåkonton

På senare år har aktie- och fondhandel förenklats betydligt. Mycket av det är tack vare investeringssparkontot (ISK) som kom till 2011. Syftet med det var att förenkla för svenska folket att äga värdepapper. Många människor har hindrats från att handla med värdepapper eftersom de inte vill behöva fylla i extra blanketter till deklarationen. Med ett ISK slipper man det eftersom kontot beskattas schablonmässigt.

Utanför ISK

För värdepapper som ligger på ett så kallat depåkonto istället för på ett ISK beskattas inte försäljningar direkt, som det gör när du som privatperson betalar moms på en bok du köper eller på pubnotan. Skatten skjuts istället upp till din deklaration. I och med det måste man själv hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde värdepapperen för.

Om man bara köper ett specifikt värdepapper vid ett enskilt tillfälle och sen säljer hela innehavet av det värdepapperet vid ett annat enskilt tillfälle är det hela inte så komplicerat. Försäljningspris minus priset vid köp. Det kan dock snabbt bli komplicerat om man gör flera olika köp och också flera olika försäljningar. Jag vill inte gå in mer på detalj om det eftersom det inte är ämnet för denna artikel.

Det viktiga att komma ihåg i detta sammanhang är att utanför ISK beskattas värdepapper endast vid försäljning och endast på den del av försäljningen som utgör vinst. Så länge ingen försäljning görs behöver man inte skatta något; inte heller om man säljer till förlust.

Inom ISK

Man kan säga att ett ISK är som en säck man kan fylla med olika typer av värdepapper. Man kan alltså kombinera till exempel aktier, fonder, certifikat och kontanter i ett och samma konto. Detta skiljer sig från andra typer av konton där man måste ha ett särskilt konto för till exempel fonder och ett särskilt konto för till exempel kontanter.

Som jag nämnde i inledningen beskattas ISK schablonmässigt. Man behöver alltså inte hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde olika värdepapper för. Man beskattas oavsett hur många köp och försäljningar man gör per år. Man behöver heller inte fylla i extra blanketter på deklarationen eftersom skatten redan är dragen och beloppet är ifyllt.

Skattesatser

Egentligen har vanliga depåkonton och ISK samma skattesats: 30 %. Skillnaden ligger i hur det beskattningsbara beloppet beräknas, alltså från vilket belopp 30 % ska dras.

Jag tror det är enklast att måla upp exempel och sen titta på hur samma exempel skulle beskattas om värdepapperen låg på ett depåkonto jämfört med om de låg på ett ISK.

Beräkningsexempel

Låt oss titta på fyra olika vänner (Amanda, Bo, Christoffer och Desirée) som för två år sen köpte aktier i ett bolag var och sen i år sålde sina aktier. De satsade 100 kr var. Detta för att enklare kunna jämföra betalad skatt mellan varandra.

Två av vännerna valde att ha sina aktier på ett vanligt depåkonto, medan de andra valde ISK. Två av vännerna valde att köpa aktier i Stigande solen (som gick med vinst), medan de andra valde att köpa aktier i Dalande diodfabriken (som tyvärr gick med förlust). Se tabellen nedan.

Val av aktierVal av kontotyp
AmandaStigande solen (vinst)Depåkonto
BoDalande diodfabriken (förlust)Depåkonto
ChristofferStigande solen (vinst)ISK
DesiréeDalande diodfabriken (förlust)ISK

Amanda

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Amanda hade till förfogande kunde hon köpa 10 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på depåkonto har hon beskattats i årets deklaration. Hon behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 10\text{ st} * (16\text{ kr} – 10\text{ kr}) \\ &= 10\text{ st} * 6\text{ kr} \\ &= 60\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom vinsten är över noll (60 kr) ska Amanda beskattas. Notera att skatten inte tas ut på hela försäljningsbeloppet utan bara på vinsten.

\begin{aligned} \text{Skatt} &= 0{,}3 * \text{Vinst} \\ &= 0{,}3 * 60\text{ kr} \\ &= 18\text{ kr} \end{aligned}

Bo

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Bo hade till förfogande kunde han köpa 5 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på depåkonto har han beskattas i årets deklaration. Han behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 5\text{ st} * (14\text{ kr} – 20\text{ kr}) \\ &= 5\text{ st} * (-6\text{ kr}) \\ &= -30\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom Bo sålde med förlust (-30 kr) ska han inte betala någon skatt alls på sin aktieförsäljning.

Christoffer

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Christoffer hade till förfogande kunde han köpa 10 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på ett ISK ska han beskattas varje år, trots att han bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men stiger i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (10 aktier)
201610 kr100 kr
201713 kr130 kr
201816 kr160 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 130\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4} \\ &= 0{,}0225 * 130\text{ kr} \\ &= 2{,}93\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 160\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 160\text{ kr} \\ &= 3{,}6\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (1{,}5 \text{ kr} + 1{,}95 \text{ kr} + 2{,}4 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}85 \text{ kr} \\ &= 1{,}76 \text{ kr} \end{aligned}

Desirée

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Desirée hade till förfogande kunde hon köpa 5 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på ett ISK ska hon beskattas varje år, trots att hon bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men sjunker i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (5 aktier)
201620 kr100 kr
201717 kr85 kr
201814 kr70 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 85\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 85\text{ kr} \\ &= 1{,}91\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 70\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 70\text{ kr} \\ &= 1{,}58\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (2{,}25 \text{ kr} + 1{,}91 \text{ kr} + 1{,}58 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}74 \text{ kr} \\ &= 1{,}72 \text{ kr} \end{aligned}

Sammanfattning

Vi kan sammanfatta resultatet för de fyra vännerna i följande tabell.

InköpFörsäljningSkattKvar efter skatt
Amanda100 kr160 kr18 kr142 kr
Bo100 kr70 kr0 kr70 kr
Christoffer100 kr160 kr2 kr158 kr
Desirée100 kr70 kr2 kr68 kr

Denna tabell visar att ISK är generellt skattemässigt fördelaktigt om man går med vinst, medan det är ofördelaktigt om du går med förlust (eftersom ett ISK beskattas oavsett om du går med vinst eller förlust).

I detta exempel som endast spänner över tre år och rör små summor ser man inte så stora skillnader, men om man skulle titta på 10-20 år blir skatten på ISK betydligt högre. Om man under den perioden inte tänkt sälja något kanske man ska överväga att ha sina värdepapper på depåkonto i stället.

Slutkommentarer

I de alla flesta fall skulle jag rekommendera att använda ISK i stället för depåkonto. Skattefördelarna kan bli mycket stora, särskilt om man handlar ofta och om man gör goda affärer med mycket vinst. Dessutom slipper man fylla i extra blanketter till deklarationen.

Relaterad läsning

Kommentera