Yatzy

Ett bra sätt att lära sig speldesign är att titta på befintliga spel och fundera på vad som är bra och vad som skulle kunna göras bättre, eller åtminstone vad som skulle kunna göras annorlunda. Tidigare har jag skrivit om problem i Monopol och om lösningar på dessa problem. Nu har turen kommit till spelet Yatzy. Om du är osäker på hur det fungerar är det bra att du läser igenom reglerna innan du fortsätter. Det finns många olika regelvarianter, men det är dessa jag har utgått från i min analys.

Spelets grundförutsättningar

Yatzy är i grunden ett turspel. Förvisso finns det ett visst mått av taktik i att välja var du bör lägga din poäng, till exempel är det oftast att föredra att lägga kastet 6-6-3-4-2 på ett par jämfört med på sexor. Anledningen till det är att du inte kan få ett högre par än två sexor. Dessutom måste du ha i snitt minst tre av varje av ettor, tvåor, treor, fyror, femmor och sexor för att nå upp till 63 poäng och få 50 extra poäng i bonus.

Yatzy är också vad man kan kalla en tävling i stället för ett renodlat spel. Med det menar jag att en spelare inte kan göra någonting för att påverka andra spelare. Var och en försöker helt enkelt göra sitt bästa och sen mäter man vem som nått längst. Renodlade spel brukar kännetecknas av någon form av opposition, vare sig det är från en annan spelare eller från spelet självt, i form av till exempel händelsekort och datormotståndare.

Problem

Först och främst vill jag påpeka att jag tycker om Yatzy, men det finns ett antal stora problem som kanske inte är helt uppenbara när man först spelar det. Jag har länge känt att något fattas, men inte riktigt kunnat satt fingret på det förrän nu när jag suttit mig ner för att göra en kritisk analys.

Precis som med Monopol lider Yatzy av att vara alltför beroende av tur jämfört med skicklighet. När ditt drag är slut (maximalt tre tärningskast) måste du välja att placera din poäng i en av rutorna du har kvar, även om du råkar ha otur med i vilken ordning dina tärningskast kommer. Ett exempel:

I första draget får du 6-5-5-3-1 på första kastet. Du väljer att behålla femmorna och kastar om de andra. Nu får du (5-5)-4-2-1. Du behåller femmorna igen och får (5-5)-6-4-2. Dina enda rimliga val här är antingen att lägga femmorna på ett par för tio poäng eller på femmor för tio poäng. Låt oss säga att du lägger dem på femmor.

I andra draget får du 5-5-5-2-1 på första kastet. Nu skulle du velat haft kvar femmor, men de har du redan använt. Visserligen kan du välja tretal, hoppas på ytterligare en eller två femmor för fyrtal eller yatzy, alternativt satsa på stege. Dock kan man inte komma från det faktum att hade du vetat att redan nästa drag skulle du få tre femmor på första kastet, skulle du antagligen ha agerat annorlunda i ditt förra drag. Din möjlighet att taktiskt planera ditt spel är i stort sett omintetgjord av slumpen.

Givetvis har olika spelare sina egna preferenser när det gäller tur kontra skicklighet, men personligen är jag inte speciellt road av tur i spel. Jag tycker att spel i största möjliga utsträckning bör handla om skicklighet. Ovanpå skickligheten kan man lägga ett tunt lager tur. Skickliga spelare bör kunna minimera påverkan av slumpen. Ingemar Stenmark har uttryckt det väldigt bra: ”…jag vet inte så mycket om tur, men ju mer jag tränar desto mer tur får jag”.

Jag har även svårt att förstå syftet med att vara flera spelare när spelarna inte kan påverka varandra, varken till hjälp eller för att hindra. Jag tror spelet skulle kunna bli mycket roligare om större interaktion spelare emellan kunde uppnås.

Förslag på lösningar till problemen

Eftersom slump är en så viktig del i hur Yatzy spelas är det en utmaning att komma på hur man kan öka beroendet av skicklighet, utan att förändra spelet till oigenkännlighet. Det är också en spännande utmaning att försöka lägga in interaktion mellan spelare. Jag tror att spelet kan bli så mycket större och få mer engagerade spelare om man ökar interaktionen

Jag tänker mig en samlad lösning på både problemet med för mycket slump och problemet med för lite interaktion mellan spelare. Lösningen är följande regelförändringar:

  1. Varje drag får spelaren valet att lägga sin poäng som vanligt på en tom ruta, eller att ersätta en ifylld ruta med den nya poängen. Detta under förutsättning att rutan som spelaren vill ersätta har fler än noll poäng. Alltså, en ruta som till exempel använts för en misslyckad stege och som därmed har noll poäng får inte ersättas. Däremot får en ruta som till exempel har två poäng från ett par i ettor ersättas.
  2. Om spelaren väljer att ersätta något av dennes gamla värden får var och en av de övriga spelarna använda draget som om det vore deras eget och sätta upp poäng på en valfri tom ruta. De får dock inte ersätta någon gammal ruta. De får även välja att avstå.
  3. Spelet är slut när den spelrunda som resulterar i att en eller flera spelare fyller sin poängbricka är över.

Slutligen vill jag säga att jag inte hunnit testa dessa nya regler i praktiken, så det kan mycket väl visa sig att de inte alls är bra. I speldesign är testning avgörande. Har man inte testat spela kan man inte veta hur bra designen är.


Skillnad i beskattning av investeringssparkonton och vanliga depåkonton

På senare år har aktie- och fondhandel förenklats betydligt. Mycket av det är tack vare investeringssparkontot (ISK) som kom till 2011. Syftet med det var att förenkla för svenska folket att äga värdepapper. Många människor har hindrats från att handla med värdepapper eftersom de inte vill behöva fylla i extra blanketter till deklarationen. Med ett ISK slipper man det eftersom kontot beskattas schablonmässigt.

Utanför ISK

För värdepapper som ligger på ett så kallat depåkonto istället för på ett ISK beskattas inte försäljningar direkt, som det gör när du som privatperson betalar moms på en bok du köper eller på pubnotan. Skatten skjuts istället upp till din deklaration. I och med det måste man själv hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde värdepapperen för.

Om man bara köper ett specifikt värdepapper vid ett enskilt tillfälle och sen säljer hela innehavet av det värdepapperet vid ett annat enskilt tillfälle är det hela inte så komplicerat. Försäljningspris minus priset vid köp. Det kan dock snabbt bli komplicerat om man gör flera olika köp och också flera olika försäljningar. Jag vill inte gå in mer på detalj om det eftersom det inte är ämnet för denna artikel.

Det viktiga att komma ihåg i detta sammanhang är att utanför ISK beskattas värdepapper endast vid försäljning och endast på den del av försäljningen som utgör vinst. Så länge ingen försäljning görs behöver man inte skatta något; inte heller om man säljer till förlust.

Inom ISK

Man kan säga att ett ISK är som en säck man kan fylla med olika typer av värdepapper. Man kan alltså kombinera till exempel aktier, fonder, certifikat och kontanter i ett och samma konto. Detta skiljer sig från andra typer av konton där man måste ha ett särskilt konto för till exempel fonder och ett särskilt konto för till exempel kontanter.

Som jag nämnde i inledningen beskattas ISK schablonmässigt. Man behöver alltså inte hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde olika värdepapper för. Man beskattas oavsett hur många köp och försäljningar man gör per år. Man behöver heller inte fylla i extra blanketter på deklarationen eftersom skatten redan är dragen och beloppet är ifyllt.

Skattesatser

Egentligen har vanliga depåkonton och ISK samma skattesats: 30 %. Skillnaden ligger i hur det beskattningsbara beloppet beräknas, alltså från vilket belopp 30 % ska dras.

Jag tror det är enklast att måla upp exempel och sen titta på hur samma exempel skulle beskattas om värdepapperen låg på ett depåkonto jämfört med om de låg på ett ISK.

Beräkningsexempel

Låt oss titta på fyra olika vänner (Amanda, Bo, Christoffer och Desirée) som för två år sen köpte aktier i ett bolag var och sen i år sålde sina aktier. De satsade 100 kr var. Detta för att enklare kunna jämföra betalad skatt mellan varandra.

Två av vännerna valde att ha sina aktier på ett vanligt depåkonto, medan de andra valde ISK. Två av vännerna valde att köpa aktier i Stigande solen (som gick med vinst), medan de andra valde att köpa aktier i Dalande diodfabriken (som tyvärr gick med förlust). Se tabellen nedan.

Val av aktierVal av kontotyp
AmandaStigande solen (vinst)Depåkonto
BoDalande diodfabriken (förlust)Depåkonto
ChristofferStigande solen (vinst)ISK
DesiréeDalande diodfabriken (förlust)ISK

Amanda

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Amanda hade till förfogande kunde hon köpa 10 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på depåkonto har hon beskattats i årets deklaration. Hon behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 10\text{ st} * (16\text{ kr} – 10\text{ kr}) \\ &= 10\text{ st} * 6\text{ kr} \\ &= 60\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom vinsten är över noll (60 kr) ska Amanda beskattas. Notera att skatten inte tas ut på hela försäljningsbeloppet utan bara på vinsten.

\begin{aligned} \text{Skatt} &= 0{,}3 * \text{Vinst} \\ &= 0{,}3 * 60\text{ kr} \\ &= 18\text{ kr} \end{aligned}

Bo

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Bo hade till förfogande kunde han köpa 5 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på depåkonto har han beskattas i årets deklaration. Han behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 5\text{ st} * (14\text{ kr} – 20\text{ kr}) \\ &= 5\text{ st} * (-6\text{ kr}) \\ &= -30\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom Bo sålde med förlust (-30 kr) ska han inte betala någon skatt alls på sin aktieförsäljning.

Christoffer

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Christoffer hade till förfogande kunde han köpa 10 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på ett ISK ska han beskattas varje år, trots att han bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men stiger i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (10 aktier)
201610 kr100 kr
201713 kr130 kr
201816 kr160 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 130\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4} \\ &= 0{,}0225 * 130\text{ kr} \\ &= 2{,}93\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 160\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 160\text{ kr} \\ &= 3{,}6\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (1{,}5 \text{ kr} + 1{,}95 \text{ kr} + 2{,}4 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}85 \text{ kr} \\ &= 1{,}76 \text{ kr} \end{aligned}

Desirée

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Desirée hade till förfogande kunde hon köpa 5 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på ett ISK ska hon beskattas varje år, trots att hon bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men sjunker i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (5 aktier)
201620 kr100 kr
201717 kr85 kr
201814 kr70 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 85\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 85\text{ kr} \\ &= 1{,}91\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 70\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 70\text{ kr} \\ &= 1{,}58\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (2{,}25 \text{ kr} + 1{,}91 \text{ kr} + 1{,}58 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}74 \text{ kr} \\ &= 1{,}72 \text{ kr} \end{aligned}

Sammanfattning

Vi kan sammanfatta resultatet för de fyra vännerna i följande tabell.

InköpFörsäljningSkattKvar efter skatt
Amanda100 kr160 kr18 kr142 kr
Bo100 kr70 kr0 kr70 kr
Christoffer100 kr160 kr2 kr158 kr
Desirée100 kr70 kr2 kr68 kr

Denna tabell visar att ISK är generellt skattemässigt fördelaktigt om man går med vinst, medan det är ofördelaktigt om du går med förlust (eftersom ett ISK beskattas oavsett om du går med vinst eller förlust).

I detta exempel som endast spänner över tre år och rör små summor ser man inte så stora skillnader, men om man skulle titta på 10-20 år blir skatten på ISK betydligt högre. Om man under den perioden inte tänkt sälja något kanske man ska överväga att ha sina värdepapper på depåkonto i stället.

Slutkommentarer

I de alla flesta fall skulle jag rekommendera att använda ISK i stället för depåkonto. Skattefördelarna kan bli mycket stora, särskilt om man handlar ofta och om man gör goda affärer med mycket vinst. Dessutom slipper man fylla i extra blanketter till deklarationen.

Relaterad läsning

Privatekonomi i skolan

I Läroplan för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet (Lgr11) står det skrivet att skolan ska ”…främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” och att eleverna ska ”…kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.” Kort och gott ska skolan se till att eleverna får de förutsättningar som krävs för att klara av att leva ett normalt liv.

Nästan alla människor kommer någon gång i livet hantera en ekonomi: till exempel betala räkningar, budgetera inkomster och utgifter, låna pengar, spara pengar, köpa bil eller hus. Jag tycker det är märkligt att det inte lärs ut i skolan. Ämnet berörs som hastigast i hemkunskapen, men inte alls i önskvärd omfattning.

Tiden i grundskolan är begränsad och det är mycket som ska hinnas med att lära ut. Totalt är det 17 olika ämnen eleverna har under hela eller delar av sin skoltid:

  • bild
  • engelska
  • hem- och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • matematik
  • musik
  • naturorienterande ämnen
    • biologi
    • fysik
    • kemi
  • samhällsorienterande ämnen
    • geografi
    • historia
    • religionskunskap
    • samhällskunskap
  • slöjd
  • svenska eller svenska som andraspråk
  • teknik
  • språkval

Man kan undra hur man ska få plats med privatekonomi. Jag har också läst och hört att det är onödigt att lägga in privatekonomi eftersom det lär sig barnen hemma av sina vårdnadshavare. Jag betvivlar starkt att så är fallet. Dessutom skulle samma argument kunna användas för vart och ett av grundskolans ämnen (förutom möjligen kemi som kräver labbutrustning och kemikalier som man normalt inte har tillgång till i ett vanligt hem).

Den svenska skolan är tänkt att vara kompensatorisk, det vill säga att den ska se till att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett förutsättningar. Jag kan därför inte se att man kan förutsätta att barn och ungdomar får en tillräckligt god kunskap om privatekonomi från sina vårdnadshavare. Jag tycker att privatekonomi är för viktigt och har en för stor påverkan på människors liv att lämna utanför skolan.

Jag kan tänka mig andra ämnen i grundskolan som är av mindre vikt, om man nu måste ta bort något. Ett exempel på det är slöjd. Det kan man ha som tillval eller lägga i gymnasiet för de som är intresserade. Hur många behöver kunna sticka, virka, svarva eller smida idag? De som är intresserade av det och de som vill forma en karriär inom dessa områden kommer kunna skaffa sig nödvändiga kunskaper på annat håll.

För många ungdomar sker den absolut första kontakten med en ekonomi vid första lönen. Plötsligt har de att förfoga över en summa pengar i en storleksordning de aldrig behövt hantera förut. Vad ska man göra nu? Många ungdomar har ändå en fundamental förståelse att man måste se till att man kan betala hyra, busskort och dylikt, men hur mycket kostar saker? Måste man ha hemförsäkring? Vad är det för konstiga siffror längst ned på fakturan? Vad innebär räntan på kreditkortet?

Med tanke på att drygt 400 000 personer hade skulder hos Kronofogden till ett samlat belopp på knappt 80 miljarder kronor är det många som har problem att hantera sin ekonomi. Visserligen kan det bero på många olika saker att man får skulder hos Kronofogden, men jag tror att det åtminstone till en viss del har att göra med att man inte fått lära sig privatekonomi, varken hemma eller på skolan.

Att sköta sin privatekonomi är för många svårt och tråkigt. Därför gäller det att visa människor hur man gör och varför det är viktigt. Dessutom är det bra om unga människor får in en vana att spara och att börja spara tidigt, eftersom tiden är spararens bästa vän. Pengar växer snabbare ju längre tid de växer. Genom att lära sig att hushålla med sina pengar upptäckter man snabbt vad mycket mer man har råd till att göra än förut. En privatekonomi i balans och ett aktivt sparande innebär inte att göra mindre. Tvärt om, det innebär att man har råd med det man verkligen vill, då man skalat bort det som är onödigt.

Kostnaden för personlig assistans

Personlig assistans har varit uppe på tapeten på sistone. Många tycker att den har skurits ned alldeles för mycket, men en del är oroade över kostnadsökningarna och att det hela är för dyrt för skattebetalarna. En del har föreslagit ett tak på det antal timmar assistans som en person kan få per dygn.

Jag tog och räknade på det där med kostnaden, eftersom jag blir själv lite vimmelkantig när politiker pratar om miljarder hit och miljarder dit. Det är så stora belopp att det blir svårt att föreställa sig. Jag brukar därför räkna om det till kostnad per person, eftersom då får man ned miljarder till tusenlappar. Då är det mycket lättare att förstå.

I följande beräkning har jag helt bortsett från de positiva ekonomiska effekter som uppstår av att dels personer som får personlig assistans i högre grad kan förvärvsarbeta och studera, dels alla personliga assistenter som får arbete och lön, som därmed kan konsumera mer och öka Sveriges tillväxt. Jag har bara tittat på kostnadsbiten.

Enligt Försäkringskassans statistik för 2017 var 14 886 personer beviljade personlig assistans.

Antal timmar assistans per vecka var i genomsnitt 128,5, det vill säga ungefär 6 682 timmar per år.

Det så kallade schablonbeloppet för 2017, det belopp en assistansanordnare får per timme för att bland annat betala assistenternas lön var 291 kr.

Detta ger en total årskostnad på ungefär 29 miljarder kronor. Det låter ju jättemycket, så låt oss försöka se på kostnaden per person, eller rättare sagt per sysselsatt (jag gör ett antagande att det bara är de som betalar skatt).

Antalet sysselsatta i Sverige år 2017 var ungefär 5,1 miljoner. 29 miljarder kronor dividerat med 5,1 miljoner personer är ungefär 5 700 kronor per person. En del tycker säkert det fortfarande låter mycket, så låt oss titta på kostnaden per månad.

5 700 kronor per år dividerat med 12 månader är 475 kronor per månad.

Det är bara du som kan avgöra om det är värt en femhundring i månaden för att ge ungefär 15 000 personer den hjälp de behöver för att få ett drägligt liv och en chans till att få arbeta, studera, gå på bio, åka på semester och andra saker som de flesta tar för givet.

Jag lämnar dig med följande frågeställning: hur mycket skulle du vara beredd att betala för att slippa ha en funktionsnedsättning och vara i behov av personlig assistans?

Skattehöjningar på sparande

År 2012 infördes en ny sparform: det så kallade investeringssparkontot, förkortat ISK. Syftet var att få fler människor att våga spara i aktier utan att vara rädda för att behöva hantera en krånglig deklaration. Utanför ISK beskattas aktier först när de säljs (30 % av vinsten). Eftersom det finns möjlighet att kvitta vinster mot förluster, kan inte skatten dras på en gång av banken som det fungerar med fonder. Alla aktieförsäljningar, både de som resulterat i vinst och de som resulterat i förlust, ska tas upp på deklarationen. Om man har gjort många affärer med de aktier man ska ta upp, kan det bli ganska knepigt. Om man är ovan kan det kännas lättare att strunta i att sälja några aktier, för då slipper man ta tag i det.

Skatteberäkningen på ISK ser lite annorlunda ut. Det schablonbeskattas kvartalsvis, oavsett om några försäljningar gjorts det kvartalet eller inte. Före 2018 var skatten på årsbasis aktuell statslåneränta plus 0,75 % av 30 % av det totala värdet på kontot. Från och med 2018 är skatten aktuell statslåneränta plus 1,75 % av 30 % av det totala värdet på kontot, dock minst 1,25 %.

I skrivande stund ligger statslåneräntan på 0,40 %, vilket medför att den konkreta skattenivån har gått från ca 0,35 % till ca 0,65 % (om statslåneräntan hade legat fast på samma nivå). På ett ISK med ett totalt värde av 100 000 kr rör sig det om en skattehöjning på ca 300 kr per år (från ca 350 kr till ca 650 kr).

Jämfört med beskattningen utanför ISK är det ändå väldigt förmånligt ur spararens perspektiv att använda sig av ISK. Ändringen som gjordes 2018 får ändå sägas vara liten och den ger mer pengar till statskassan, men jag tycker det är en olycklig signal att ge det svenska folket att spara inte ska löna sig. Då politikerna redan höjt skatten en gång på så kort tid sen ISK infördes, finns risken att de kommer att höja fler gånger.

Generellt tycker jag det är en dålig idé att göra det dyrare och krångligare att spara. Från och med 2016 togs skatteavdraget för privat pensionssparande bort, från en ursprunglig nivå på maximalt 12 000 kr per år. Förvisso kostar saker såsom skatteavdrag på sparande staten mycket pengar, men jag tror att det kan bli dyrare i längden om befolkningen inte sparar i högre grad än nu. Det ska vara billigt och lätt att spara och dyrt att låna, anser jag. Med tanke på hur skuldsatta vi svenskar är och hur många fattigpensionärer det finns, är det viktigt att göra sparande naturligt. En åtgärd skulle kunna vara att införa privatekonomi som ämne i grund- eller gymnasieskolan, något jag har tänkt skriva mer om i ett kommande blogginlägg.

Slutet på en era… åtminstone för tillfället

Jag publicerade det första avsnittet av Johans podshow 2 juni 2005. Det har varit roligt och lärorikt att vara pionjär inom poddradio. I 2005 när jag började var vi endast en handfull i Sverige.

Jag och ett par andra pionjärer startade föreningen Swecasters som hade till syfte att främja svensk amatörpoddradio, som vi kallade det. Vi ville skilja på det till exempel Sveriges radio kallar poddradio; professionellt producerat innehåll som redan distribuerats på annat sätt än på en poddradiostation. Amatörpoddradio definierade vi som originalmaterial som produceras specifikt för poddradiomediet, av privatpersoner utan ekonomiskt vinstintresse.

Föreningen växte, men svensk amatörpoddradio tog aldrig riktig fart. Vi la ner Swecasters 2009, efter att luften gått ur oss och energin tagit slut. Poddradio i Sverige fick ett uppsving omkring 2011 när kändisar såsom Filip & Fredrik och Alexander Schulman började med poddradio. Det var vid den tiden vanligt folk fick upp ögonen för poddradio och började lyssna. Det blev också enklare att lyssna än förut, då det varken fanns enkel hårdvara eller mjukvara att använda. Bredband började att komma till hushållen, vilket antagligen ytterligare hjälpte till att öka poddradiolyssnandet.

Mitt senaste poddradioavsnitt publicerades 16 oktober 2011. Under de sex åren jag var aktiv hann jag spela in ungefär 80 avsnitt. Sen 2011 har jag många gånger tänkt att återuppta mitt intresse för poddradio, men jag har inte tagit mig tiden att fundera ut vad jag vill göra. Med så mycket annat som jag har hållit på med: utbildning, arbete, eget företag, föreningsliv med mera, har poddradion runnit ut i sanden, helt enkelt.

Tjänsten jag har använt ända från starten för tolv år sen, för att tillhandahålla Johans podshow heter Libsyn. De är marknadsledande och erbjuder en prisvärd tjänst av hög kvalitet. Dock är allt som är dyrare än gratis för dyrt när man inte använder sig av tjänsten och inte avser göra det inom snar framtid. Jag har därför beslutat att avsluta mitt konto på Libsyn. Detta medför att alla mina poddradioavsnitt kommer att bli otillgängliga och att min sida med avsnittsanteckningar kommer stängas ned. Jag vill ändå tillgängliggöra alla avsnitt på något sätt, så jag har laddat upp allt till en filkatalog där ni kan ladda ned de avsnitt ni vill lyssna på. Skillnaden mot när allt fanns på Libsyn är att det nu inte går att prenumerera.

Jag kommer så småningom göra en lite roligare sida som listar alla avsnitt, men tills jag har gjort den, får ni hålla tillgodo med den så kallade kataloglistningen som era webbläsare skapar.

Johans podshow & Johans wowcast

Jag kanske ska förtydliga att den här bloggen blir kvar. Det är bara min poddradiostation som försvinner, åtminstone för tillfället.

Var går gränsen för demokratin?

Nordiska motståndsrörelsen har ansökt om att få demonstrera i Boden på första maj i år. Biträdande kommenderingschef hos Polisen​ Region nord säger i en intervju till P4 Norrbotten den 29 januari att den som känner obehag av Nordiska motståndsrörelsen kanske kan göra annat den dagen än att vara ute. Han säger också att Polisens uppgift är att göra demonstrationstågen så trygga som möjligt, både för demonstranter och andra.

Det är mycket möjligt att jag feltolkar biträdande kommenderingschef, men jag tycker det blir problematiskt när människor får stå tillbaka av rädsla för nazister. Vid en av dessa demonstrationer (jag tror det var första maj i fjol) fick både flyktingar och anställda på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Dalarna rådet att stänga sin verksamhet och vistas på annan ort.

De flesta svenskar tycker att demokrati är ett bra statsskick. Frågan är huruvida ett demokratiskt samhälle måste tåla vilka uttryck som helst, även från antidemokratiska organisationer som uppenbarligen får många att känna obehag och rädsla (inklusive mig). Vad är störst hot mot demokratin: att människor måste ändra sitt beteende och till och med vistas på annan ort, eller att nazister inte får demonstrera?

Jag accepterar motvilligt att vi måste tillåta människor att vara nazister och att organisera sig, men måste vi verkligen hjälpa dem att nå ut med sitt budskap på bekostnad av andra? ”Var ska vi dra gränsen då?” kanske nån undrar. ”Ska vi förbjuda miljöpartister eller liberaler att demonstrera?” Det är stor skillnad mellan miljöpartister eller liberaler och nazister. Även om man kanske ogillar varenda åsikt som Miljöpartiet har, kan jag knappast tro att någon är rädd för dem.

Enligt Säkerhetspolisen utgör Nordiska motståndsrörelsen ett av de största hoten mot rikets säkerhet. Jag vill jämföra med en annan organisation som enligt mig, Säkerhetspolisen och säkert många andra också utgör ett stort hot mot rikets säkerhet: IS. Skulle IS få rätt att demonstrera i Boden på första maj, om de ansökte om det? Jag skulle inte tro det, eftersom vi erkänner IS som en terroristorganisation och klart antidemokratiska och farliga. Men om man inte vill att IS ska demonstrera, varför vill man då att nazister ska få göra det? Förvisso kanske jag är ensam att tycka att skulle vara helt oacceptabelt att tillåta IS att demonstrera på första maj. Kom gärna med dina synpunkter om varför eller varför inte man ska göra skillnad på nazister och islamister.

Att skapa en profil

Detta är det andra inlägget i min artikelserie om dejting. Jag hade planerat att skriva det här inlägget för länge sen, men jag har haft fullt upp med arbete och studier.

*

Webbplatser för nätdejting är uppbyggda på olika sätt, men en sak har de gemensamt: den egna profilen. Där skriver man om dig själv, vem och vad man letar efter, samt lägger upp några bilder på dig själv.

Nätdejting är stort. Om det vittnar antalet olika nätdejtingtjänster. Innan man skapar en profil ska man välja en tjänst som passar det man är ute efter. Förutom mer generella dejtingtjänster, finns tjänster för specifika grupper eller intressen, till exempel dejting för norrlänningar, muslimer, djurälskare, homosexuella, dykare… ja, allt mellan himmel och jord. Den tjänst som jag har registrerat mig på är OkCupid. Den är gratis att använda, men det går att köpa sig extra funktionalitet, såsom utökade möjligheter att söka efter andra och att reklamen på webbplatsen försvinner. I ett senare inlägg kommer jag att beskriva OkCupid närmare.

Efter det att man bestämt sig för en särskild tjänst är det dags att skapa en profil. Vad ska man skriva om sig själv och på vilket sätt? Det jag tänker på när jag skriver om mig själv, oavsett om det är för att hitta en partner, ett jobb eller en kund, är att vara ärlig och att göra klart för läsaren kärnan i vem jag är.

När den enda bild andra får av en själv är det man skriver i en profil, är det viktigt att man på ett kortfattat sätt får fram det viktigaste om sin personlighet. Sättet man skriver på är också viktigt, och avslöjar mycket om hur man är som person. För att kunna beskriva sig själv på ett bra sätt, på ett sätt som också passar in, gäller det att blicka inåt och fundera på vem man är och vad man vill. Det är inte alla som rutinmässigt gör detta, men jag tror att det är viktigt. Inte bara för dejting; det är viktigt i alla sammanhang.

Att från en kort presentation skapa en känsla om vem man är, tror jag är en konst man måste öva på. Ska man ha en skämtsam, en strikt och formell eller en avslappnad framtoning. Det viktiga är att vara naturlig. Om man brukar vara strikt och formell, bör man vara det även på en dejtingprofil. Ens sanna personlighet kommer ändå att ”avslöjas” förr eller senare.

En sak som jag funderat på är huruvida man bör nämna särskilda karaktärsdrag eller egenheter som kan få andra att få förutfattade meningar, såsom att man har en funktionsnedsättning, tror på gud eller tycker om att spela tv-spel. ”Jaha, han sitter och dreglar överallt och oj, då måste jag typ bli hans assistent om vi dejtar”, eller ”Ånej, hon kommer att sitta uppe och spela World of Warcraft hela nätterna istället för att vara med mig”. Det är en uppenbar risk, men vill man verkligen lägga energi på en person som drar dessa förhastade slutsatser? Jag tror att genom att nämna någon eller några av ens egenheter kan man tidigt sålla bort personer som man ändå inte skulle passa ihop med. Som exempel skrev jag i min profil att jag inte tycker om att vara utomhus; att jag trivs bäst inne. Min tanke med att uppge en sån sak, som kanske kan te sig oviktig för en första presentation, var att sålla bort personer som älskar att vara utomhus och gärna vill tillbringa så liten tid som möjligt inomhus. Jag tror att jag inte skulle komma särskilt bra överens med en sån person, i synnerhet inte att kanske så småningom bo tillsammans med. Ändå nämnde jag inte att jag har ett funktionsnedsättning och har personlig assistans i genomsnitt cirka nio timmar per dag. Varför nämner jag inte det? Jag vet inte riktigt. Jag antar att jag inte anser att det definierar mig som person.

Ny artikelserie om dejting

Jag ska börja med en ny artikelserie här på bloggen: dejting. Den ska handla om mina tankar och erfarenheter. I nuläget vet jag inte exakt vad jag specifikt kommer skriva om, men det kommer att visa sig.

Idén till det här kom från att jag länge funderat på att börja nätdejta. Jag har gjort det av och an, rätt halvhjärtat förut. Nu vill jag dock pröva det på nytt, lite mer seriöst den här gången. För att hjälpa mig på traven, har jag tänkt skriva om det. Då tänkte jag också att varför inte göra det på bloggen. Kanske det är någon som finner min resa genom dejtingens värld intressant, lärorik eller helt enkelt rolig att läsa.

Välkommen!

Internationella kvinnodagen

Idag är det den internationella kvinnodagen. Det är en dag som är till för att uppmärksamma den situation som alltför många kvinnor världen över befinner sig i: förtryck, otrygghet och fattigdom. Internationella kvinnodagen innebär även en hyllning till kvinnor och deras viktiga men ofta bortglömda bidrag till forskningen, näringslivet, politiken och samhället.

 

Kvinnors situation är mycket värre i fattiga delar av världen än här i Sverige och andra rika länder. I fattiga länder är barnafödande en av de största dödsorsakerna bland kvinnor, på grund av undernäring, ohygieniska förhållanden och bristande tillgänglighet till sjukvård. Dessutom skaffar sig familjer i fattiga länder många barn, dels på grund av tillgången på och kunskapen om preventivmedel är låg, dels på grund av att många barn (speciellt pojkar) ger familjen en ökad trygghet, bland annat i form av extra händer i jordbruket. En sorts pension, kan man säga.

Många religioner är i sina mest konservativa tolkningar starkt kvinnoförtryckande. Jag tänker främst på kristendomen och islam, de religioner jag känner bäst. I både Bibeln och Koranen finns beskrivet hur kvinnor har sämre rättigheter än män, och i vissa fall till och med kan jämställas värdemässigt med djur och mannens egendom.

Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen. Vi har inte alls kvar några av de mer påtagligt kvinnoförtryckande lagar och levnadssätt vi hade förr. Kvinnor får rösta, tjäna pengar och arbeta med samma saker som män; kvinnor blir myndiga vid samma ålder som män; kvinnor kan bestämma om och när de ska ha barn; det är inte längre lagligt att slå sin hustru, sambo eller flickvän.

Dock har vi en hel del kvar att göra för att kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som män. Ett exempel är att kvinnor i näst intill alla yrkesgrupper har lägre lön än män. En av orsakerna är troligen att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid för att bland annat ta hand om sjuka barn och gamla föräldrar. Ingångslönerna är också ofta lägre bland kvinnor än män. En kartläggning fackförbundet Sveriges ingenjörer gjorde år 2011 av nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaden på kvinnors och mäns ingångslöner var knappt 900 kr.

 

Gamergate började med att spelutvecklaren Zoe Quinn släppte ett spel som hyllades av kritiker, men sågades av vanliga spelare. Quinns före detta pojkvän anklagade henne för att ha haft ett förhållande med en speljournalist för att få bra recensioner på sitt spel. Både spelindustrin och spelkulturen är i stora delar manschauvinistisk. Det Quinn anklagades för spädde på föraktet mot kvinnor som redan fanns.

Det finns en legitim diskussion att föra om huruvida speljournalistiken är tillräckligt kritisk mot spelindustrin, eller om den endast agerar megafon åt densamma. Gamergate handlar inte om den diskussionen, i alla fall inte längre. Dessutom borde väl kritiken landa på journalisten i första hand och inte på spelutvecklaren.

Gamergate har utvecklats till en styggelse som göder rent kvinnohat och måste stoppas. Kvinnor inom spelindustrin har fått ta emot hot om våldtäkt och mord. De som reser sig till försvar för dessa kvinnor drabbas av samma typ av hat. När jag läser om hur Zoe Quinn, Brianna Wu, Anita Sarkeesian och många andra behandlas av människor som kallar sig ”gamers” (spelare) blir jag illamående.

Jag älskar spel och jag tänker mig en karriär som spelutvecklare, men jag skäms för att tillhöra en kultur som är så pass fientligt inställd till kvinnor. För mig handlar spel om inkludering, gemenskap, samarbete och glädje. Sorgligt nog får många kvinnor inte uppleva detta, då de utsätts för allt ifrån vardagssexism under onlinespelande, till rena dödshot. Här vill jag tipsa om Anita Sarkeesians utmärkta videoserie om hur kvinnor porträtteras i spel: Tropes vs. Women in Video Games.

 

Så, varför behövs en internationell kvinnodag? Jag tycker det är tyvärr ganska uppenbart varför.