Är inskränkning i privatlivet ett pris vi vill betala för upphovsrättens skull?

Jag vill börja med att tacka för de fina kommentarerna jag fick på mitt förra blogginlägg. Jag fick mer och bättre respons än jag vågat hoppas på. Med det sagt hoppar jag direkt in och försöker svara på de nya frågorna som kom fram genom kommentarerna.

Alla känner nog till ordet IPRED. Det är en lag s0m gör det möjligt för upphovsrättsinnehavaren att vid domstol begära ut bl.a IP-nummer till den eller de personer man misstänker ha piratkopierat. Här ska tilläggas att jag inte är någon expert på IPRED, jag kan bara det jag hört på nyheterna. Hur som helst är IPRED någonting som upprört väldigt många människor, däribland även Piratpartister. Jag förstår och i viss mån delar missnöjet mot IPRED och dylika lagar. Men man måste förstå att de har tillkommit som en följd av piratkopierandet. Jag anser att utan piratkopiering skulle aldrig en lag som IPRED kunna klubbas igenom. Principiellt är jag mot att enskilda personer och företag ska kunna ”agera polis” så här, men eftersom du måste gå till domstol för att få tillgång till de IP-nummer du vill titta på, tror jag att mängden IP-nummer som faktiskt lämnas ut kommer att vara mycket få. I praktiken blir det bara de som piratkopierar åtskilliga mängder filer som får sina IP-nummer avslöjade. Och vad är det för fel med det, att ertappa en kriminell person? Ska verkligen kriminella personer (som faktiskt de som piratkopierar är) åtnjuta fullt skydd av sina privatliv?

Jag förstår inte Piratpartisternas definitionen på stöld. Är inte illegal fildelning stöld? Då tillämpar man en väldigt smal definition av stöld. Är det att en fildelare inte berövar någon ett original, som är stötostenen? Ja, men då kan man lika gärna hävda att ta en CD-skiva från en skivbutik inte är stöld. Förvisso berövar man skivaffären ett exemplar av just den skivan, men eftersom skivaffären mest troligt är försäkrad och får igen sin förlust och därigenom får skivbolaget ge ut en extra skiva som skivaffären måste betala för, så går ingen med förlust – förutom då försäkringsbolaget, men de höjer bara sina premier och eftersom det är så många som är kunder i det försäkringsbolaget blir merkostnaden per person försumbar. Man kan dra liknande exempel med snattaren på matvaruaffären och tusen andra exempel. Är det stöld? De flesta skulle nog svara ja på den frågan. Men jag blir förbluffad över att så pass många människor skulle tveka med svaret när det gäller fildelning. För mig är det exakt samma sak, bara att det ena sker ”ute i världen” och det andra på Internet.

Min vän Per Nissilä skrev följande:

Ge mig en tjänst där jag kan betala, och till RIMLIGT pris så är jag mer än villig att göra det. Ge t.ex musiker chans att tjäna pengar utan skivbolagsjättar som tar det mesta. Använd ny teknik till fördel istället för att fördöma och förbjuda den. Lyssna på vad folk faktiskt vill.

Här tar han upp en del intressanta punkter som jag vill prata lite om. Jag håller med om att industrin måste komma på konkurrenskraftiga alternativ för de som hellre köper t.ex digital musik än musik på CD-skivor. Jag köper också digitalt, fast jag tycker mer om att köpa CD-skivor, mycket p.g.a att jag anser att skivorna man köper håller mycket bättre för slitage än de CD R-skivor man får tag i. Som ni kan läsa i ett tidigare blogginlägg, där jag rasar mot iTunes knäppa handelssystem, är jag inte helt övertygad om att industrin gjort allt den förmår för att erbjuda billiga och bra digitala alternativ. Men däremot är dåliga handelsvillkor ingen som helst ursäkt för att piratkopiera. Ett bra och lagligt tillvägagångssätt vore att bojkotta t.ex iTunes och göra som jag har gjort – jag köper ingen mer musik från iTunes utan jag köper mina digitala album på eMusic, där jag får bättre villkor till ett mycket billigare pris. Jag använde min konsumentmakt, men behöll lagligheten. Om ni inte vill köpa t.ex en film för att den är för dyr och dessutom är dålig, strunta i att köpa den då! Det är där jag tycker att piraternas argumentation fallerar. Om de nu tycker att kulturen de konsumerar är så dålig, dyr och skapas av korrupta makter, varför piratkopierar dem just den kulturen? Varför besudla ens hårddisk eller MP3-spelare med sådant? Jag förstår inte.

Per nämner också det här med att skivbolagsjättarna tar det mesta pengarna istället för upphovsmännen. Det kanske stämmer, jag vet inte.  Men det är ju alltid reglerat i avtal mellan upphovsman och riskkapitalist. Just det, riskkapitalist. Jag ser skivbolag, musikförlag, bokförläggare, filmbolag etc. som riskkapitalister. De köper rätten att använda en produkt de anser kunna generera vinst. Ibland har de fel, ibland har de rätt. Men de satsar alltid en hel del pengar och kompetens på produkten. Pengar och kompetens som upphovsmannen oftast inte har. För vem skulle frivilligt ge bort en del av kakan till någon som man inte behöver hjälp av? Är det inte ganska rimligt att den som tar den största ekonomiska risken också får den största vinsten om det går bra? Det är ju ändå den som får ta den största smällen vid en flopp.

Jag vill här avvika en smula från ämnet och ta ett exempel från min personliga erfarenhet, det är alltid lättare att vara konkret då. Jag är aktiesparare. Jag har sparat i aktier sedan 1998, då jag köpte mina första aktier i dåvarande Telia och i Volvo. Sen har jag fortsatt och blivit mer och mer insatt, samt mer och mer intresserad och aktiv. Jag har dock mött en del personer som är missunnsamma och misstänksamma mot mig som aktieägare. Jag har fått höra att jag är girig och åker snålskjuts på dem som verkligen gör jobbet. Jag förstår inte dessa resonemang. När jag har valt ut ett företag jag tror kommer gå bra i framtiden väljer jag kanske att investera. Säg att jag köper aktier i Ericsson för 10 000 kr. Schvoch så åker mina surt förvärvade pengar iväg in i företaget. Jag har inte längre tillgång till dem för att köpa annat eller betala hyra, eller så. Jag tar en risk. Pengarna kan ju faktiskt försvinna om Ericsson går i konkurs. Då är det ju bara naturligt att jag som riskerat så mycket får tillbaka lite grann om Ericsson går bra. Säg att jag säljer mina aktier när aktien stigit med 30%. Då får jag ut 13 000 kr, men efter skatt har jag bara 12 000 kr kvar. Ändå är det en nettovinst på 2 000 kr, så jag är nöjd. Men säg att aktien istället föll med 30% och jag var tvungen att sälja ändå. Då får jag ut 7 000 kr. Ser ni? Vid 30% uppgång får jag 20% extra som tack för hjälpen, men vid 30% nedgång får jag 30% värdetapp. Jag tycker ändå det är värt risken, även fast jag får mindre av uppgången än nedgången. Men om jag då visste att jag bara skulle kunna få tillbaka mina satsade 10 000 kr om det blev uppgång, men riskera värdetapp vid nedgång. Då skulle jag inte vilja äga några aktier.

Med denna utvikning vill jag ha sagt att det är självklart att, för att ta Per Nissiläs exempel, ett skivbolag ska tjäna mer pengar än artisten vid eventuell succé. Artisten har inte lagt ned en bråkdel av den summa pengar som skivbolaget har gjort.

Jag har läst artikeln Per länkade till. Intressant läsning, men jag tycker att författaren Karl-Henrik Pettersson har fel i det han säger om att äganderätt och upphovsrätt kan och bör skiljas på. Jag förstår inte vad vitsen är med äganderätt om inte upphovsrätten följer med. Om nu en person som t.ex komponerat ett musikstycke har kvar rätten att göra första försäljningen, eller ”first sale” som artikelförfattaren skriver om, vad har han/hon för glädje av det om musikstycket därefter kan kopieras i det oändliga via fildelningsnätverk? Då måste den kompositören se till att första försäljning går så oerhört bra att han/hon redan fått in tillräckligt mycket pengar så att vidare försäljning inte betyder någonting. Tänk om den första försäljningen bara går till en person som sedan gör musikstycket tillgängligt på Internet.

Det påstås ganska ofta att för personer inom t.ex musikbranschen inte tjänar lika mycket på CD-försäljning som på konserter, affischer odyl. Måhända är det så, men hur är det med t.ex författare? Hur ska dem kunna få in pengar på annat sätt än via bokförsäljning? Det finns många kreatörer som inte har lust, kunskap eller möjlighet att tjäna pengar på annat sätt än försäljning av just sina böcker, DVD-skivor eller vad det nu kan vara. Och som jag skrivit tidigare – varför ska en kreatör behöva producera något extra för att tjäna pengar? Jag frågar igen, vad är det som gör att man inte kan betala för t.ex Kents nya album men man kan gladeligen betala för en T-shirt med Kent-tryck på. Jag förstår faktiskt inte.

Micke som skrivit en kommentar anser att

Hela denna tid har kopiering och förbättring av andra människors skapande varit nyckel till våran arts framgång, att förbjuda kopiering av kultur är att förbjuda det som gör oss till människor.

Ja, jag håller med om att kopiering och förbättring av andra människors skapande har varit och är nödvändigt för vår utveckling. Vi vill väl inte uppfinna hjulet på nytt för varje generation, eller hur? Men jag har inte heller sagt att man ska förbjuda kopiering av kultur. Men det jag starkt vill poängtera är att jag är helt och fullt mot en inskränkning av upphovsrätten. Som jag ser det skulle det inte innebära mer och bättre kultur, det skulle bara innebära mindre pengar åt upphovsmännen. På vilket sätt hindrar dagens upphovsrätt kommande generationer att bygga på vårt gemensamma kulturarv? Och på vilket sätt skulle t.ex Piratpartiets förslag, om att förkorta upphovsrätten till att gälla 5 år efter utgivning, understödja skapandet av ny förbättrad kultur? Som jag har tolkat upphovsrätten är det en fråga om ekonomi – vem som har rätt till vinsterna. Så då torde inte upphovsrätten som sådan ha någon som helst inverkan på oss som människor eller vår ”natur”, som Micke skriver. Det som däremot skulle hända är att färre kreatörer kan leva på sitt arbete och tvingas lägga allt mindre tid på det eftersom de måste ha andra arbeten för att tjäna sitt levebröd. Och till slut kommer många lägga av helt då det inte är lönt att fortsätta. Kvar blir de redan rika och så självfallet de stora bolagen som alltid lyckas hitta nåt sätt att kräma ur människor pengar.

Är det den världen vi vill leva i? Jag vill inte det. Vill du?

Som slutord (oj, detta inlägg är t.o.m längre än mitt förra inlägg, tror jag) vill jag slänga ut ytterligare ett antal frågor som ni läsare gärna får reagera på och skriva kommentarer här nedan.

  • Om det enda sättet att få bort integritetskränkande lagstiftning såsom IPRED är att alla helt slutar att piratkopiera, skulle du då vara beredd att sluta piratkopiera själv och uppmana alla du känner att också sluta?
  • Tror du att det finns en gräns för när musik, film, böcker etc. blir så billiga att piratkopiering skulle upphöra? I så fall, vart ligger den gränsen?
  • Handen på hjärtat: bortsett från alla argument hit och dit, för och emot, är det här inte bara en enkel fråga om vad som är mitt och vad som är ditt? Skulle inte du personligen bli arg och besviken om någon kom och lade ut till allmän beskådan det du själv skapat?
  • Säg att du lagt ned två år av ditt liv i att skapa en film. Stolt går du till ett filmbolag för att visa upp den, men de vill inte satsa på den med hänvisning till att den redan ligger ute på Internet och därmed inte går att göra pengar på den. Det visar sig att den person du anförtrodde en tidig kopia för att ge synpunkter laddade upp den på The Pirate Bay. Hur skulle du känna dig då och varför?

Upphovsrätt och Internet

Jag sitter och läser i Piratpartiets diskussionsforum. Det finns en tråd där som är uppe i otroliga 634 inlägg och 64 sidor (i skrivande stund). Tråden heter Roten till kreatörers motstånd och handlar om varför upphovsmän är så måna om att upphovsrättslagstiftningen är kvar som den ser ut idag. Mycket intressant läsning, även om tråden har spårat ur åtskilliga gånger och en del spydigheter kommit från båda lägren. Jag har pratat lite smått om fildelning, The Pirate Bay och dylika ämnen i tidigare podcastavsnitt, men nu känner jag att jag måste tycka lite till.

I tråden sker stor begreppsförvirring och de två sidorna (upphovsrättsförespråkare och -motståndare) pratar i viss mån förbi varandra. För er som inte orkar läsa igenom alla 634 inläggen försöker jag ge en sammanfattning av argumenten och mina tankar kring dem i detta inlägg.

Många pirater ser piratkopiering som ett sätt att främja kultur. Att en begränsning eller rentav ett avskaffande av upphovsrätten skulle främja kultur är i min mening löjeväckande. Alltså det främjar kultur och skapande om man tar ifrån upphovsmän sin möjlighet att tjäna pengar på sitt skapande? Jag tror att den synen kommer från att det är få som förstår sig på den kreativa processen. Många av oss målar lite på fritiden, kanske skriver en och annan dikt eller rentav gör några låtar. Det gör vi utöver våra ”riktiga” arbeten, utan mål eller ens önskan att tjäna några pengar på våra kreationer. Många tror därmed att konstnärer, poeter eller kompositörer ”snor ihop nåt” på en kvart eller så, och sen har de skapat Mona Lisa, Javisst gör det ont eller Imagine. Men jag tror att Leonardi da Vinci, Karin Boye och John Lennon ägnade åtskilligt mer tid åt att skapa sina verk än en kvart.

Det där jag skrev om ”riktiga” arbeten är intressant, eftersom många av oss tycker nog att en murare gör mer ”riktigt” arbete än en som målar tavlor. Varför är det så? Är det på grund av att vi inte tror att muraren tycker det han/hon gör är roligt, medan vi kan förstå att måla tavlor är roligt? Är ett ”riktigt arbete” avhängigt på att man inte har roligt när man arbetar? Jag är övertygad om att de allra flesta murare älskar sina arbeten, annars skulle de nog inte valt den banan.

En annan sak som kommit fram på Piratpartiets forum är att eftersom en låtskrivare bygger sina verk på redan befintliga byggstenar och ”plockar ihop” dem på ett i och för sig unikt sätt, men dock ihopplockat av bitar som tidigare låtskrivare kommit på, kan ingen ersättning krävas. Återigen ett löjligt påstående. Om man tar jämförelsen med muraren igen kan man titta på murbruket, murstenarna och verktygen han/hon använder. Vem har tillverkat dem? Jag skulle tro att det sällan är muraren själv. Har inte då muraren rätt till ersättning (lön) för det han/hon murar? Självklart, det är ju han/hon som utfört jobbet. Självklart skall även den som tillverkat verktygen som används få ersättning, men inte för murandet utan för själva utrustningen. Låter helt rimligt i mina öron, då även för låtskrivaren i exemplet.

Vad jag tror att många Piratpartister vill, är att försöka rättfärdiga sitt olagliga fildelande med någon sorts politisk retorik. De vill helt enkelt kunna ladda ned musik och film utan att betala. Och så ursäktar de sig med att de givetvis tycker att upphovsmännen ska få betalt för det arbete de lägger ned. Hur då? Vem ska betala? Det är väldigt lätt att skylla ifrån sig och göra det till någon sorts allmän grej. Jag har hört förslag om att det ska ingå i bredbandsavgiften eller t.o.m på skatten. Samma tankevurpa gör även vissa riksdagspartier, däribland Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De vill väl hålla sig väl med de unga väljarna, antar jag. I och för sig går det helt i linje med Vänsterpartiets ideologi att alla ska vara med och betala allt. Men varför ska Tondöve Torsten behöva vara med och betala nedladdning av musik med sin bredbandsavgift om han inte alls gillar musik? Det är inte solidaritet, det är att försöka smyga undan att betala själv.

På forumet framhävs det att det finns så många andra sätt att tjäna pengar på sitt skapande än själva skapandet. Man kan trycka T-shirts och sälja, är ett exempel jag hört. Jag har tre frågor:

  • Varför ska en upphovsman som redan lagt ned sin själ i sitt verk behöva skapa ytterligare för att tjäna pengar?
  • Vad är det som skiljer t.ex en film och en T-shirt så mycket så att det senare skapandet är värt att betala för, men inte det förra?
  • Är det skillnad på fysiska, materiella, konkreta föremål som är värda att betala för och icke-fysiska, immateriella, abstrakta alster är inte det?

Jag har funderat mycket på det där med Piratpartiets motstånd till immaterialrätten. Som svar på en fråga på forumet om det är okej att ta en bil utan att betala för den kunde man läsa att det absolut inte var rätt att göra så, eftersom då ”stjäl” man (den rådande definitionen på stöld verkar vara att man tar nåt från nån som då blir utan den saken). Jag börjar misstänka att det hela handlar om en bristande abstraktionsförmåga, d.v.s svårighet att förstå icke-konkreta koncept. Ett exempel: En person som har dålig abstraktionsförmåga har väldiga svårigheter att förstå ett matematiskt uttryck såsom ”tre minus sju”. Om man har tre äpplen, hur sjutton kan man då ta bort sju? Svaret är att det kan man inte. Inte om man tänker konkret, materiellt. Men om man tänker abstrakt så är det inga problem. Om man tar bort sju äpplen från tre får man fyra ”skuggor” av äpplen kvar, eller där det skulle ha varit äpplen om det fanns ”anti-äpplen”. Matematik ö.h.t ter sig mystiskt och ”magiskt” för personer med bristande abstraktionsförmåga. För övrigt tror jag att det är den största anledningen till att en del har så svårt för matematik i skolan, men det är en helt annan diskussion.

När Internet och bredband blev tillgängligt för gemene man tillkom en del problem. Plötsligt blev det möjligt och enkelt att dela ut t.ex en film till hundratusentals personer runt världen på samma gång. En datorfil är ju bara ett gäng ettor och nollor, eller hur? Så hur kan man applicera upphovsrätten på det? Hur kan t.ex Metallica äga rätten till dataströmmar genom kablar? Nej, självklart kan de inte göra det, men det är heller inte själva MP3-filen i sig som Metallica äger eller har skapat. Det är idén, mallen, ritningen till musiken. Inte de 5 MB av ettor och nollor eller ljudvågorna som bildas när man spelar musiken. Det är ritningen vi betalar för. Då känns det väl inte längre lika konstigt att betala för MP3-låten,  eller hur?

Internet medför problem för upphovsrätten, men även enorma möjligheter. I TV-debatter har jag hört Piratpartiets företrädare hävda att tekniken (då menar dem bredband och bittorrent-tekniken, först och främst) är här för att stanna och att man inte kan vara motsträvig och hindra teknikskiftet bland ungdomsgenerationen, utan man måste istället luckra upp den ”gammalmodiga” upphovsrättslagstiftningen. Jag ser inget motsatsförhållande mellan Internet och upphovsrättslagstiftningen. Jag tror tvärtom, att för att kreatörer och upphovsrätten ska överleva idag är Internet en nödvändighet. Internet medför en enorm potential för spridning av information med blixtens hastighet till en oerhört låg kostnad. Jag är helt övertygad om att Internet är odelat positivt för alla slags upphovsmän och kreatörer, vare sig det är kompositörer, artister, målare, författare, regissörer eller andra. Där håller jag alltså med Piratpartiet helt och fullt. Jag håller också med Piratpartiet om att dagens upphovsrättslagstiftning är förlegad och behöver bearbetas i ljuset av den nya tekniken. Men vad jag och Piratpartiet skiljer oss i är vad den bearbetningen måste leda till. Piratpartiet vill som bekant starkt begränsa upphovsrätten, medan jag vill stärka den för att klara teknikskiftet. Jag vill att de som ska gå stärkta ut på andra sidan ska vara upphovsmännen, den enskilde kompositören, poeten, manusförfattaren, koreografen. Inte de stora företagen. Om upphovsrätten skulle försvinna, alltså den enda rätten den lilla enskilda kreatören har, skulle de stora företagen roffa åt sig hela kakan. Det skulle verkligen vara hämmande för skapandet.

Jag förstår mig inte på Piratpartiet och dess politik. Det är bara att erkänna. De vill stärka den personliga integriteten, släppa kunskap och information fri och i allmänhet låta människor vara fria att vara just människor. Det låter fint, faktiskt. Typiskt liberalt. Liberalt tänkande har i mångt och mycket format våra västerländska samhällen, då även Sverige. Men varför är de då mot bl.a upphovs- och patenträtten? Om jag fick gissa skulle jag nog ha trott att Piratpartiet stod längst fram i leden i kampen för att stärka nämnda rättigheter, inte försvaga dem. Just av den anledningen att det värnar om den personliga integriteten och den liberala livssynen. Att olovligt kopiera någons verk är verkligen inte att värna om den personliga integriteten, det är i stället att avsiktligt våldföra sig på den.

Vad tycker ni? Diskutera gärna dessa viktiga frågor med mig och varandra i kommentarsfältet. På så sätt ger ni mig nya infallsvinklar att bygga vidare på till nästa inlägg i denna fråga.

Johans podshow: Fejkbloggar

I detta avsnitt av Johans podshow pratar jag om kommande ändringar på min huvudhemsida Johans hörna (www.olivertwistor.nu). Jag ska så småningom lägga till mitt CV, diverse datorprogram som jag tillverkat, mobilringsignaler, mobiltelefonteman, skrivbordsunderlägg och mycket annat smått och gott.

Sedan funderade jag på om bloggen jag pratade om i förra avsnittet kunde vara fejk, alltså på låtsas. Om så är fallet, varför och hur kunde jag luras?

Prenumerera: http://olivertwistor.libsyn.com/int

Johans podshow: Diskriminerande bloggar

Idag upptäckte jag en rent ut sagt vidrig blogg som sköts av ett par kristna personer s0m i mitt tycke uppträder väldigt diskriminerande mot människor med homo-, bi- och transsexuella läggningar. Usch och fy! Jag tänkte länge på om jag skulle prata om deras blogg, jag vill ju inte ge personerna bakom någon ”extrareklam” men jag insåg att ni som är mina lyssnare/läsare måste få veta vad det finns för hemska människor i vårt land. Avsnittet blev kort för jag är fortfarande krasslig efter min förkylning.

Länkar:

Prenumerera på Johans podshow: http://olivertwistor.libsyn.com/int

Agendas partiledardebatt

Idag gör jag ett blogginlägg istället för ett podcastavsnitt på grund av att jag är väldigt hes av förkylningen. Ikväll såg jag Agendas partiledardebatt på SVT (se del 1 och del 2 på SVT Play).

Till att börja med vill jag deklarera min politiska hemvist så att ni ska kunna förhålla er till det ni läser. Vid förra riksdagsvalet röstade jag på Kristdemokraterna.

Först ut var diskussionen om skatterna. Föga överraskande vill de blå sänka skatterna och de rödgröna vill höja skatterna. Jag är lite osäker på vad jag tycker om skatter, men jag kan säga att jag gärna betalar mer skatt såvida det leder till bättre offentlig sektor, vilket jag tvivlar på att de skulle göra. Om man tittar på hur det ser ut i dagens läge ser vi att Sverige har ett av världens största skattetryck. Har vi då en starkaste offentlig sektor? Definitivt, om jag skulle våga mig på en gissning har Sverige också ett av världens starkaste offentlig sektor. Men jag anser att vi får en allt svagare offentlig sektor samtidigt som vi inte betalar märkbart mindre skatt. Jag tycker att det är hemskt att samtidigt som jag betalar skatt till landstinget kostar det skjortan att gå till tandläkaren. Jag vill att mina skattepengar ska användas så effektivt det bara går, annars vill jag ha min skattepeng själv. Dessutom är jag helt emot dubbelbeskattningen vid aktiesparande, men det hör till en annan diskussion, en annan dag.

Sen började de diskutera jobben och A-kassan. Jag tycker att det är beklagligt att så många människor har lämnat A-kassan. Det medför att det blir mindre pengar totalt sett för de som är kvar, och så blir det ännu mindre ersättning för de arbetslösa. Det är hemskt att så många yrkesgrupper får så lite arbetslöshetsersättninger, t ex civilingenjörer som får ungefär hälften av deras ursprungslön. Men jag förstår de som lämnar facket och A-kassan, eftersom det nu kommit så underliga regler. En sådan regel är att om du jobbar en måndag får du inte någon arbetslöshetsersättning för resten av veckan. Det medför att deltidsanställda helt nekas utbetald A-kassa. Helt vrickat av regeringen om målet är att öka sysselsättningen. Budskapet blir att det är bättre att inte arbeta alls än att arbeta lite. Dessutom slår det hårt mot vissa yrkesgrupper, bl a personliga assistenter. Om man tar mig som exempel, jag har rätt till personlig assistans som motsvarar 1,5 heltidstjänster. För mig blir det allt svårare att få tag i personliga assistenter som vill och kan jobba deltid. Om jag har två personliga assistenter blir det 0,75 tjänst per assistent. Om jag har tre personliga assistenter blir det 0,5 tjänster var.

Mot slutet av den första timmen kom diskussionen in på EU och EMU. Tydligen visar en opinionsundersökning att en majoritet av svenskarna är för att införa euron i Sverige. Jag är djupt skeptisk till den eventuella nyttan vi skulle ha av det. Jag tror inte ett dugg på Jan Björklunds (fp) argument om att Europa löper mindre risk för krig av en gemensam valuta. Snarare tvärtom. Jag tror att ju mindre flexibilitet ett visst land har, desto större missnöje väcks. Ju större missnöje som väcks, desto mer kommer människor att börja beskylla varandra för olika saker och på den vägen blir det krig så småningom. I den frågan håller jag helt med Lars Ohly (v).

I början av den andra timmen diskuterades fildelning. Ett verkligt hett ämne. Lars Ohly och Vänsterpartiet vill legalisera fildelning och istället betala upphovsmän genom skattesedeln. Helt i enlighet med deras ideologi, i och för sig, men det är tyvärr helt fel tänkt, tror jag. Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) menade att systemet fungerar bra idag, att de som nyttjar t ex musik betalar den musiken. Det är väl bäst, eller hur? Även om nu iTunes har en del krångliga villkor, som jag skrivit om förut, går det faktiskt att vara helt laglig. Jag befarar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet flörtar med de ungdomar som laddar ned massvis med upphovsrättsskyddad film, musik och mjukvara som i min mening helt enkelt är för lata och för bortskämda för att vilja betala för sig. Jag har följt olika trådar på Piratpartiets forum – mycket intressant.

Sen kom miljödiskussionen. Jag har inte så mycket att säga om det, förutom att jag ser med stor fasa att kärnkraften fått medvind nu i och med diskussionen om växthusgaser. Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta här.

Näst sista ämne var skolan. Regeringen vill diversifiera gymnasieutbildningarna så att de s k yrkesförberedande programmen blir mer yrkesinriktade. Meningen är att de ungdomar som inte orkar med gymnasiematte, -engelska, -historia och andra teoretiska ämnen ändå ska kunna slutföra gymnasiet och få en yrkesutbildning. De rödgröna påstår att det förslaget stänger dörrar för ungdomar, men jag tror att i så fall är dörren redan stängd för en del. Det är inte så många av de som går t ex fordonsprogrammet som vill gå vidare till högskolan. Jag fattar inte varför det anses fult att vara s k ”arbetare” (mekaniker, städare, vårdbiträde m fl). Dessa yrkesgrupper behövs i allra högsta grad, men troligtvis har de för låg lön. Men som jag förstår de rödgröna anser dem att det är finare att plugga på högskola än att ”bara” gå gymnasiet och sen få jobb. Det är en elitistisk syn, anser jag. Vem är det som upprätthåller ”klassamhället”? Nog är det snarare Vänsterpartiet än Moderata samlingspartiet, i min mening.

Allra sista frågan rörde varför det är viktigt att rösta i valet till EU-parlamentet. Jag har tidigare nämnt att jag haft svårt att hitta information om vilka man ska rösta på. Nu har jag hittat lite information, däribland en interaktiv guide som du kan hitta här. Efter att ha svarat på diverse sakfrågor och hur mycket dem betyder för dig presenteras vilket parti du står närmast. Jag fick resultatet Moderata samlingspartiet. Kanske föga överraskande.

Som slutkläm på detta långa blogginlägg kan jag säga att i sådana här politiska debatter är det för mycket pajkastning och för lite upplysning om var de olika partierna står i sakfrågor. Vi medborgare får inte så mycket mer information om vilket parti vi ska rösta på efter en sådan här kväll. Och det måste väl ändå vara det som är meningen med TV-sända debatter, att upplysa medborgarna om skillnader i politiken?

Johans wowcast: WoW och rollspelande

Nu kom även Johans wowcast in här på nya bloggen. Kul!

I detta avsnitt pratar jag om den nya patchen, Secrets of Ulduar. Jag berör som hastigast vad World of Warcraft har att göra med rollspelande och slutligen berättar jag om en pinsam tabbe jag gjorde i chatten för länge sen.

Frågor som jag ställde i avsnittet och som jag vill ha svar på från er lyssnare, här som kommentarer eller ljudfil via min e-post.

Prenumerera: http://olivertwistor.libsyn.com/rss/wowcast
Lyssna: http://olivertwistor.libsyn.com

Johans podshow: Finanskris

I detta avsnitt av Johans podshow berättar jag att jag hittat information om valet av parlamentsledamöter till EU, däribland SVT:s kanal på YouTube. Jag fortsätter avsnittet med att prata om hur finanskrisen har drabbat Japan och då framför allt de äldre.

Lämna gärna en kommentar här under, och svara gärna på frågorna i vänsterspalten.

Prenumerera: http://olivertwistor.libsyn.com/int
Lyssna: http://olivertwistor.libsyn.com

Hur du prenumererar på Johans bloggar och podcasts

Jag har gjort en videoguide för hur du kan prenumerera på denna blogg och därmed automatiskt få hem alla mina inlägg, inklusive mina podcasts. Du kan titta på filmen via länken. På grund av att jag inte ville att filstorleken på filmen skulle alldeles skena iväg drog jag ned kvaliteten rätt mycket och det blev lite svårt att se texten jag skrev in. Här kommer länkarna: Google Reader är bloggläsaren jag använder i exemplet och flödet jag skriver in är till den här sidan.

Uppdatering 2 maj 2009: För att kunna se videon måste du ha DivX installerat. Om du bara hör ljud eller inte kan spela upp videon alls, så bör du ladda ned DivX via länken.

Hockey, EU och plugg

Här kommer ett nytt avsnitt av Johans podshow. Jag pratar om ishockeymatchen mellan Sverige och USA, valet till EU-parlamentet som verkar vara krångligare än vad jag trodde samt hur det har gått med fuskanklagelserna i plugget.

Rösta gärna på mina två småenkäter i vänsterspalten!

Prenumerera på Johans podshow: http://olivertwistor.libsyn.com/rss/podshow
Ladda hem .m4a-versionen: http://media.libsyn.com/media/olivertwistor/johans_podshow_hockeyeuplugg.m4a
Ladda hem .mp3-versionen: http://media.libsyn.com/media/olivertwistor/johans_podshow_hockeyeuplugg.mp3

Min lärare underkänner sättet jag skrev en tenta

Jag är arg. Rättare sagt fly förbannad. I morse läste jag ett mail från min lärare i kursen Algoritmer och datastrukturer som jag läste nu innan jag började på nuvarande kursen, Operativsystem. Han skrev att han inte kunde godkänna det svarsunderlag som skickades in, på grund av att risken för fusk var stor eftersom jag skrev tentan på en dator istället för med papper och penna. Jag har skrivit ett dokument där jag förklarar varför jag tycker att hans beslut är felaktigt, och jag ska skicka det med post idag. Jag hoppas att han tar sitt förnuft till fånga. Och han förstörde precis min påskhelg, då jag måste gå och oroa mig för det där hela tiden. Visserligen är det värsta som kan hända är att jag får skriva omtenta, men det är anklagelserna om fusk som gör mig så upprörd. Och att han inte godkänner användadet av dator, något jag måste ha för att kunna skriva tentan, pga min funktionsnedsättning.