Skillnad i beskattning av investeringssparkonton och vanliga depåkonton

På senare år har aktie- och fondhandel förenklats betydligt. Mycket av det är tack vare investeringssparkontot (ISK) som kom till 2011. Syftet med det var att förenkla för svenska folket att äga värdepapper. Många människor har hindrats från att handla med värdepapper eftersom de inte vill behöva fylla i extra blanketter till deklarationen. Med ett ISK slipper man det eftersom kontot beskattas schablonmässigt.

Utanför ISK

För värdepapper som ligger på ett så kallat depåkonto istället för på ett ISK beskattas inte försäljningar direkt, som det gör när du som privatperson betalar moms på en bok du köper eller på pubnotan. Skatten skjuts istället upp till din deklaration. I och med det måste man själv hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde värdepapperen för.

Om man bara köper ett specifikt värdepapper vid ett enskilt tillfälle och sen säljer hela innehavet av det värdepapperet vid ett annat enskilt tillfälle är det hela inte så komplicerat. Försäljningspris minus priset vid köp. Det kan dock snabbt bli komplicerat om man gör flera olika köp och också flera olika försäljningar. Jag vill inte gå in mer på detalj om det eftersom det inte är ämnet för denna artikel.

Det viktiga att komma ihåg i detta sammanhang är att utanför ISK beskattas värdepapper endast vid försäljning och endast på den del av försäljningen som utgör vinst. Så länge ingen försäljning görs behöver man inte skatta något; inte heller om man säljer till förlust.

Inom ISK

Man kan säga att ett ISK är som en säck man kan fylla med olika typer av värdepapper. Man kan alltså kombinera till exempel aktier, fonder, certifikat och kontanter i ett och samma konto. Detta skiljer sig från andra typer av konton där man måste ha ett särskilt konto för till exempel fonder och ett särskilt konto för till exempel kontanter.

Som jag nämnde i inledningen beskattas ISK schablonmässigt. Man behöver alltså inte hålla reda på till vilket pris man köpte respektive sålde olika värdepapper för. Man beskattas oavsett hur många köp och försäljningar man gör per år. Man behöver heller inte fylla i extra blanketter på deklarationen eftersom skatten redan är dragen och beloppet är ifyllt.

Skattesatser

Egentligen har vanliga depåkonton och ISK samma skattesats: 30 %. Skillnaden ligger i hur det beskattningsbara beloppet beräknas, alltså från vilket belopp 30 % ska dras.

Jag tror det är enklast att måla upp exempel och sen titta på hur samma exempel skulle beskattas om värdepapperen låg på ett depåkonto jämfört med om de låg på ett ISK.

Beräkningsexempel

Låt oss titta på fyra olika vänner (Amanda, Bo, Christoffer och Desirée) som för två år sen köpte aktier i ett bolag var och sen i år sålde sina aktier. De satsade 100 kr var. Detta för att enklare kunna jämföra betalad skatt mellan varandra.

Två av vännerna valde att ha sina aktier på ett vanligt depåkonto, medan de andra valde ISK. Två av vännerna valde att köpa aktier i Stigande solen (som gick med vinst), medan de andra valde att köpa aktier i Dalande diodfabriken (som tyvärr gick med förlust). Se tabellen nedan.

Val av aktierVal av kontotyp
AmandaStigande solen (vinst)Depåkonto
BoDalande diodfabriken (förlust)Depåkonto
ChristofferStigande solen (vinst)ISK
DesiréeDalande diodfabriken (förlust)ISK

Amanda

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Amanda hade till förfogande kunde hon köpa 10 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på depåkonto har hon beskattats i årets deklaration. Hon behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 10\text{ st} * (16\text{ kr} – 10\text{ kr}) \\ &= 10\text{ st} * 6\text{ kr} \\ &= 60\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom vinsten är över noll (60 kr) ska Amanda beskattas. Notera att skatten inte tas ut på hela försäljningsbeloppet utan bara på vinsten.

\begin{aligned} \text{Skatt} &= 0{,}3 * \text{Vinst} \\ &= 0{,}3 * 60\text{ kr} \\ &= 18\text{ kr} \end{aligned}

Bo

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Bo hade till förfogande kunde han köpa 5 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på depåkonto har han beskattas i årets deklaration. Han behöver bara betala skatt om intäkten överstiger kostnaden.

\begin{aligned} \text{Vinst} &= \text{Antal aktier} * (\text{Försäljningspris} – \text{Inköpspris}) \\ &= 5\text{ st} * (14\text{ kr} – 20\text{ kr}) \\ &= 5\text{ st} * (-6\text{ kr}) \\ &= -30\text{ kr} \end{aligned}

Eftersom Bo sålde med förlust (-30 kr) ska han inte betala någon skatt alls på sin aktieförsäljning.

Christoffer

För tre år sen kostade en aktie i Stigande solen 10 kr. Med de 100 kr som Christoffer hade till förfogande kunde han köpa 10 st aktier. I fjol sålde han sina aktier för 16 kr styck.

Eftersom han har haft aktierna på ett ISK ska han beskattas varje år, trots att han bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men stiger i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (10 aktier)
201610 kr100 kr
201713 kr130 kr
201816 kr160 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 130\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4} \\ &= 0{,}0225 * 130\text{ kr} \\ &= 2{,}93\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 160\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 160\text{ kr} \\ &= 3{,}6\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (1{,}5 \text{ kr} + 1{,}95 \text{ kr} + 2{,}4 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}85 \text{ kr} \\ &= 1{,}76 \text{ kr} \end{aligned}

Desirée

För tre år sen kostade en aktie i Dalande diodfabriken 20 kr. Med de 100 kr som Desirée hade till förfogande kunde hon köpa 5 st aktier. I fjol sålde hon sina aktier för 14 kr styck.

Eftersom hon har haft aktierna på ett ISK ska hon beskattas varje år, trots att hon bara gjort en försäljning under en period av flera år. Begreppet vinst är meningslöst ur skattesammanhang när det gäller ISK, så i stället måste vi beräkna kapitalunderlag och schablonintäkt. Kapitalunderlag beräknas utifrån totalt värde på ISK plus insättningar gjorda under året. Schablonintäkt beräknas utifrån statslåneräntan och kapitalunderlaget.

Låt oss anta att aktiekursen är densamma under året men sjunker i jämna intervall från år till år (se följande tabell). Låt oss också för enkelhetens skull anta att statslåneräntan varit densamma under alla år, på 0,5 % (egentligen förändras räntan från år till år). Ett påslag på 1,75 procentenheter ger 2,25 %.

AktiekursVärde (5 aktier)
201620 kr100 kr
201717 kr85 kr
201814 kr70 kr

Skatten på ett ISK måste beräknas separat för varje år. I följande formel står Schablon för schablonintäkt, V står för totalt värde på ISK varje kvartal (nedsänkta nummer) och I står för insättningar under året.

\begin{aligned} \text{Schablon} &= 0{,}0225 * \frac{V_1 + V_2 + V_3 + V_4 + I}{4} \\ \text{Schablon}_{2016} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 100\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 100\text{ kr} \\ &= 2{,}25\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2017} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 85\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 85\text{ kr} \\ &= 1{,}91\text{ kr} \\ \text{Schablon}_{2018} &= 0{,}0225 * \frac{4 * 70\text{ kr} + 0\text{ kr}}{4}\\ &= 0{,}0225 * 70\text{ kr} \\ &= 1{,}58\text{ kr} \end{aligned}

Skatten som tas ut på ett ISK är 30 % av schablonintäkten varje år.

\begin{aligned} \text{Total skatt} &= 0{,}3 * (\text{Schablon}_{2016} + \text{Schablon}_{2017} + \text{Schablon}_{2018}) \\ &= 0{,}3 * (2{,}25 \text{ kr} + 1{,}91 \text{ kr} + 1{,}58 \text{ kr}) \\ &= 0{,}3 * 5{,}74 \text{ kr} \\ &= 1{,}72 \text{ kr} \end{aligned}

Sammanfattning

Vi kan sammanfatta resultatet för de fyra vännerna i följande tabell.

InköpFörsäljningSkattKvar efter skatt
Amanda100 kr160 kr18 kr142 kr
Bo100 kr70 kr0 kr70 kr
Christoffer100 kr160 kr2 kr158 kr
Desirée100 kr70 kr2 kr68 kr

Denna tabell visar att ISK är generellt skattemässigt fördelaktigt om man går med vinst, medan det är ofördelaktigt om du går med förlust (eftersom ett ISK beskattas oavsett om du går med vinst eller förlust).

I detta exempel som endast spänner över tre år och rör små summor ser man inte så stora skillnader, men om man skulle titta på 10-20 år blir skatten på ISK betydligt högre. Om man under den perioden inte tänkt sälja något kanske man ska överväga att ha sina värdepapper på depåkonto i stället.

Slutkommentarer

I de alla flesta fall skulle jag rekommendera att använda ISK i stället för depåkonto. Skattefördelarna kan bli mycket stora, särskilt om man handlar ofta och om man gör goda affärer med mycket vinst. Dessutom slipper man fylla i extra blanketter till deklarationen.

Relaterad läsning

Privatekonomi i skolan

I Läroplan för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet (Lgr11) står det skrivet att skolan ska ”…främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” och att eleverna ska ”…kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.” Kort och gott ska skolan se till att eleverna får de förutsättningar som krävs för att klara av att leva ett normalt liv.

Nästan alla människor kommer någon gång i livet hantera en ekonomi: till exempel betala räkningar, budgetera inkomster och utgifter, låna pengar, spara pengar, köpa bil eller hus. Jag tycker det är märkligt att det inte lärs ut i skolan. Ämnet berörs som hastigast i hemkunskapen, men inte alls i önskvärd omfattning.

Tiden i grundskolan är begränsad och det är mycket som ska hinnas med att lära ut. Totalt är det 17 olika ämnen eleverna har under hela eller delar av sin skoltid:

  • bild
  • engelska
  • hem- och konsumentkunskap
  • idrott och hälsa
  • matematik
  • musik
  • naturorienterande ämnen
    • biologi
    • fysik
    • kemi
  • samhällsorienterande ämnen
    • geografi
    • historia
    • religionskunskap
    • samhällskunskap
  • slöjd
  • svenska eller svenska som andraspråk
  • teknik
  • språkval

Man kan undra hur man ska få plats med privatekonomi. Jag har också läst och hört att det är onödigt att lägga in privatekonomi eftersom det lär sig barnen hemma av sina vårdnadshavare. Jag betvivlar starkt att så är fallet. Dessutom skulle samma argument kunna användas för vart och ett av grundskolans ämnen (förutom möjligen kemi som kräver labbutrustning och kemikalier som man normalt inte har tillgång till i ett vanligt hem).

Den svenska skolan är tänkt att vara kompensatorisk, det vill säga att den ska se till att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett förutsättningar. Jag kan därför inte se att man kan förutsätta att barn och ungdomar får en tillräckligt god kunskap om privatekonomi från sina vårdnadshavare. Jag tycker att privatekonomi är för viktigt och har en för stor påverkan på människors liv att lämna utanför skolan.

Jag kan tänka mig andra ämnen i grundskolan som är av mindre vikt, om man nu måste ta bort något. Ett exempel på det är slöjd. Det kan man ha som tillval eller lägga i gymnasiet för de som är intresserade. Hur många behöver kunna sticka, virka, svarva eller smida idag? De som är intresserade av det och de som vill forma en karriär inom dessa områden kommer kunna skaffa sig nödvändiga kunskaper på annat håll.

För många ungdomar sker den absolut första kontakten med en ekonomi vid första lönen. Plötsligt har de att förfoga över en summa pengar i en storleksordning de aldrig behövt hantera förut. Vad ska man göra nu? Många ungdomar har ändå en fundamental förståelse att man måste se till att man kan betala hyra, busskort och dylikt, men hur mycket kostar saker? Måste man ha hemförsäkring? Vad är det för konstiga siffror längst ned på fakturan? Vad innebär räntan på kreditkortet?

Med tanke på att drygt 400 000 personer hade skulder hos Kronofogden till ett samlat belopp på knappt 80 miljarder kronor är det många som har problem att hantera sin ekonomi. Visserligen kan det bero på många olika saker att man får skulder hos Kronofogden, men jag tror att det åtminstone till en viss del har att göra med att man inte fått lära sig privatekonomi, varken hemma eller på skolan.

Att sköta sin privatekonomi är för många svårt och tråkigt. Därför gäller det att visa människor hur man gör och varför det är viktigt. Dessutom är det bra om unga människor får in en vana att spara och att börja spara tidigt, eftersom tiden är spararens bästa vän. Pengar växer snabbare ju längre tid de växer. Genom att lära sig att hushålla med sina pengar upptäckter man snabbt vad mycket mer man har råd till att göra än förut. En privatekonomi i balans och ett aktivt sparande innebär inte att göra mindre. Tvärt om, det innebär att man har råd med det man verkligen vill, då man skalat bort det som är onödigt.

Skattehöjningar på sparande

År 2012 infördes en ny sparform: det så kallade investeringssparkontot, förkortat ISK. Syftet var att få fler människor att våga spara i aktier utan att vara rädda för att behöva hantera en krånglig deklaration. Utanför ISK beskattas aktier först när de säljs (30 % av vinsten). Eftersom det finns möjlighet att kvitta vinster mot förluster, kan inte skatten dras på en gång av banken som det fungerar med fonder. Alla aktieförsäljningar, både de som resulterat i vinst och de som resulterat i förlust, ska tas upp på deklarationen. Om man har gjort många affärer med de aktier man ska ta upp, kan det bli ganska knepigt. Om man är ovan kan det kännas lättare att strunta i att sälja några aktier, för då slipper man ta tag i det.

Skatteberäkningen på ISK ser lite annorlunda ut. Det schablonbeskattas kvartalsvis, oavsett om några försäljningar gjorts det kvartalet eller inte. Före 2018 var skatten på årsbasis aktuell statslåneränta plus 0,75 % av 30 % av det totala värdet på kontot. Från och med 2018 är skatten aktuell statslåneränta plus 1,75 % av 30 % av det totala värdet på kontot, dock minst 1,25 %.

I skrivande stund ligger statslåneräntan på 0,40 %, vilket medför att den konkreta skattenivån har gått från ca 0,35 % till ca 0,65 % (om statslåneräntan hade legat fast på samma nivå). På ett ISK med ett totalt värde av 100 000 kr rör sig det om en skattehöjning på ca 300 kr per år (från ca 350 kr till ca 650 kr).

Jämfört med beskattningen utanför ISK är det ändå väldigt förmånligt ur spararens perspektiv att använda sig av ISK. Ändringen som gjordes 2018 får ändå sägas vara liten och den ger mer pengar till statskassan, men jag tycker det är en olycklig signal att ge det svenska folket att spara inte ska löna sig. Då politikerna redan höjt skatten en gång på så kort tid sen ISK infördes, finns risken att de kommer att höja fler gånger.

Generellt tycker jag det är en dålig idé att göra det dyrare och krångligare att spara. Från och med 2016 togs skatteavdraget för privat pensionssparande bort, från en ursprunglig nivå på maximalt 12 000 kr per år. Förvisso kostar saker såsom skatteavdrag på sparande staten mycket pengar, men jag tror att det kan bli dyrare i längden om befolkningen inte sparar i högre grad än nu. Det ska vara billigt och lätt att spara och dyrt att låna, anser jag. Med tanke på hur skuldsatta vi svenskar är och hur många fattigpensionärer det finns, är det viktigt att göra sparande naturligt. En åtgärd skulle kunna vara att införa privatekonomi som ämne i grund- eller gymnasieskolan, något jag har tänkt skriva mer om i ett kommande blogginlägg.